AI i hälso- och sjukvården: Hur kan lagar och regler skydda i praktiken?
Upphandlingar kan hjälpa till att se till att AI-verktyg levererar högkvalitative vård på riktigt.
En ny publikation i Health Care Analysis beskriver hur offentlig upphandling har en nyckelroll att spela för AI-användning som främjar säker, rättvis och effektiv vård.
Jennifer Viberg Johansson är docent i medicinsk etik.
EU:s AI-förordning och förordning om medicintekniska produkter är viktiga ramverk för all AI-baserad medicinsk teknik på den europeiska marknaden. Men de kan inte på egen hand garantera att AI-verktyg levererar vård av hög kvalitet till patienter.
I en ny artikel skriver Jennifer Viberg Johansson och Santa Slokenberga om hur EU:s offentliga upphandlingsdirektiv kan agera komplement till existerande lagstiftning genom att stärka tillsynen av AI-verktyg som används inom hälso- och sjukvårdssystem i EU:s medlemsstater.
”Hälso- och sjukvårdssystemet har en kritisk roll att spela när det gäller att bestämma kvaliteten på den AI som används,” säger Jennifer Viberg Johansson, docent i medicinsk etik vid Centrum för forsknings- & bioetik vid Uppsala universitet.
Enligt Jennifer Viberg Johansson och Santa Slokenberga bör upphandlingsprocessen gå längre än till CE-märkning och kräva bevis på klinisk relevant, bevisning som är relevant för det kliniska sammanhanget, öppenhet gällande systemens utformning och tydligt definierade kvalitetskriterier – både diagnostisk exakthet och påverkan på patientvården.
”Att gifta in juridiska och etiska kravställningar i upphandlingar stänger mellanrummet mellan juridiken och vården och ser till att AI bidrar till vård som är säker, jämlik och håller hög kvalitet,” avslutar Jennifer Viberg Johansson.
Anna Holm Bodin
Viberg Johansson, J., Slokenberga, S. A Pathway from Law to Care: How the Artificial Intelligence Act, the Medical Device Regulation, and the Public Procurement Directive Can Contribute to Ensuring Quality in Healthcare. Health Care Anal (2026). DOI: 10.1007/s10728-026-00588-9