Kvinnors kunskapsbehov om risken att utveckla bröstcancer
Kvinnor vet mycket om vikten av att upptäcka bröstcancer tidigt, men mindre om vad man kan göra för att minska risken.
Olika kvinnor lever med olika stor risk att utveckla bröstcancer. Ny forskning kartlägger deras förståelse av sjukdomen, riskfaktorerna, preferenser för förebyggande åtgärder och vilken kunskap de behöver.
Åsa Gauman är docent i folkhälsa
Många faktorer påverkar risken att utveckla bröstcancer. Från genetik, ålder, bröstvävnadens densitet, miljöfaktorer och hormonexponering till livsstilsfaktorer som fysisk aktivitet, alkoholvanor och vikt efter klimakteriet. En kvalitativ intervjustudie utforskar hur kvinnor tänker om och förstår bröstcancerrisk – för bättre folkhälsoåtgärder och riskkommunikation.
Forskningen visar att kvinnors förståelse av riskerna färgas mycket av berättelser i media. Ofta kopplat till negativa känslor som rädsla. Och tätt sammanlänkat med identiteten ”kvinna”. Den typiska patienten beskrevs som ”en vanlig mamma” och forskningsdeltagarna hade ofta en tydlig bild av hur sjukdomen behandlas och hur behandlingen påverkar det fysiska, känslomässiga, relationer och socialt liv. Men de visste inte så mycket om vad som orsakar sjukdomen.
”Att själv undersöka sina bröst och att regelbundet gå på screening är de förebyggande verktyg som forskningsdeltagarna känner till. Bröstcancer ses som en okontrollerbar sjukdom som du – som kvinna – måste leva med risken för,” säger Åsa Grauman, docent i folkhälsa vid Centrum för forsknings- & bioetik vid Uppsala universitet.
Sjukdomen kan drabba vem som helst, det är forskningsdeltagarna överens om. Men när det gäller att bedöma sin egen risk att utveckla bröstcancer i framtiden är familjehistoria är det primära verktyget kvinnor använder, det visar Åsa Graumans forskning.
Enligt Åsa Grauman var forskningsdeltagarnas kunskap om hur risken kan minskas begränsad, men många var intresserade av att lära sig mer om förebyggande. Och trots att de framförallt såg hälsosamma levnadsvanor som ett verktyg för att må bra just nu, så var de också intresserade av faktabaserad information om bröstcancerrisk – snarare än den känslodrivna rapportering om enskilda individer med bröstcancer man så ofta ser i det offentliga samtalet. Screeningprogram föreslogs som potentiell arena för riskkommunikation, där faktabaserad information om risk och prevention kunde integreras.
”Ur ett folkhälsoperspektiv är det viktigt att ta vara på kvinnors vilja att lära sig mer om riskerna de kan påverka – men att inte glömma bort att prata om riskerna man inte kan göra något åt, för att förebygga hälsorelaterad ångest och stigmatisering,” avslutar Åsa Grauman.
Anna Holm Bodin
Jonsson, H., Hedström, M., & Grauman, Å. (2026). Women’s perceptions of breast cancer risk and prevention: Insights into knowledge gaps and lifestyle attitudes. BMC Public Health. DOI: 10.1186/s12889-026-27291-7
Ansvarsfull riskkommunikation
28% av cancerfall kan kopplas till livsstilsfaktorer. Projektet "Riskinformation och upplevd risk att drabbas av cancer" har fått finansiering av Cancerfonden för att undersöka allmänhetens uppfattningar, kunskap och preferenser och använda dem för att utforska hur icke-stigmatiserande riskkommunikation till sårbara grupper kan se ut – för effektiva folkhälsointerventioner.
Om bröstcancer
Bröstcancer är den vanligaste cancern bland kvinnor. Det är en multifaktoriell sjukdom och många faktorer påverkar dess utveckling. En hälsosam livsstil kan minska risken, men inte helt eliminera den. Därför är det viktigt att vara uppmärksam på tidiga symptom genom att varje månad undersöka brösten och att gå på mammografiscreening när man kallas.
14 sätt att förebygga cancer (Word Health Organisation)
Om länken mellan alkohol och cancer
Om du har frågor eller upplever symptom, kontakta din vårdgivare.
Cancerrådgivningen – en resurs från Regionala Cancercentrum i Samverkan (RCC)