SUHF-rapport om akademisk frihet i Norden

I en rapport från SUHF finns förslag riktade mot riskdag och regering för att stärka den akademiska friheten. Foto: QImage.
Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) har låtit ta fram en rapport om akademisk frihet i Norden. Rapporten avslutas med förslag för att stärka den akademiska friheten.
Rapporten "Akademisk frihet så in i Norden" är skriven av Tim Ekberg på uppdrag av Expertgruppen för analys vid SUHF. Rapporten är i huvudsak en utblick och jämförelse med alla de nordiska länderna. Den avslutas med förslag riktade framför allt till riksdag och regering för att tydliggöra och förstärka den akademiska friheten.
Politiska styrningen har ökat
I inledningen konstateras att den akademiska friheten är en förutsättning för att lärosätena ska kunna utföra sitt uppdrag. Bland annat står det "Akademiska frihet består av flera olika delar som tillsammans skapar själva grundvalen för universitet och högskolor. Utgångspunkten är att utbildningen och forskningen behöver stå fri från yttre styrning och påverkan
och att lärosätenas självbestämmande respekteras. Samtidigt ska universiteten och högskolorna vara en integrerad, lyhörd och aktiv del av sitt samhälle."
I rapporten konstateras att den politiska styrningen av universitet och högskolor har ökat i alla de nordiska länderna, liksom i övriga Europa: "Detta hänger inte minst ihop med en önskan från statsmakterna att lärosätena ska understödja landets ekonomiska
tillväxt och hjälpa till med olika samhällsutmaningar. Denna önskan är både förståelig och lovvärd, men den är samtidigt potentiellt skadlig. Dessa önskningar
och förväntning på lärosätena riskerar att negativt påverka lärosätenas grundläggande uppdrag att fritt söka och fritt förmedla kunskap."
Sju förslagsområden
Rapporten avslutas med sju förslagsområden som motiveras och utvecklas. Förslagen riktar sig framför allt mot riksdagen och regeringen för genomförande.
Förslagen kan i korthet sammanfattas så här:
- Skydd av akademisk frihet i grundlag och högskolelag.
- En anpassad organisationsform för lärosätena med egen rättskapacitet.
- Majoriteten av ledamöter i styrelsen från lärosätet och ordförande utses av styrelsen själv.
- Styrelsen ska själva rekrytera och besluta om anställning av rektor.
- Ett anpassat resurstilldelningssystem som i korthet består av bland annat: Ett anslag som inte är uppdelat på utbildning respektive forskning, ökad tillgången till fria, obundna medel, ett nationellt måldokument för utbildning och forskning parat med en process för överenskommelser mellan lärosätena samt en generös inställning till ackumulerat myndighetskapital.
- Minskad kontroll och ökad tillit för att bland annat minska den växande byråkratiseringen.
- Upprätthåll kollegiala strukturer.
Anders Berndt