Process för ISK-riskanalys vid vetenskapsområdena

Detta är en guide för dig som ska göra en riskanalys inom ramen för intern styrning och kontroll (ISK) vid något av universitetets vetenskapsområden. Syftet med riskanalysen är att identifiera och hantera de viktigaste riskområdena vid universitetet.

Riskanalys vart tredje år

Varje vetenskapsområde gör en riskanalys vart tredje år. De följande två åren genomförs åtgärder och slutligen görs en uppföljning inför kommande riskanalys. ISK-teamet vid planeringsavdelningen (universitetsförvaltningen) ger stöd till vetenskapsområdet i samband med planering och genomförandet av riskanalysen.

1. Uppstart

2. Utse handläggare

3. Gör en övergripande tidplan

4. Planera ISK-workshop

Läs mer om att planera ISK-arbetet

5. Följ upp åtgärder och dokumentera enligt ISK-teamets instruktioner

6. Skicka uppföljningen till ISK-teamet ett par veckor före workshopen

Läs mer om att följa upp föregående riskanalys

7. Ta fram och skicka ut underlag

8. Genomför workshopen

Läs mer om att genomföra ISK-workshop

9. Bearbeta och sammanställa riskanalysen

10. Bereda ärendet inför fastställande

11. Skicka fastställd riskanalys till ISK-teamet

Läs mer om att bearbeta, sammanställ och fastställa riskanalysen.

12. Genomför de åtgärder som ska göras.

Läs mer om att genomföra åtgärderna.

Vem ansvarar?

Rektor har ett övergripande ansvar för att ISK-processen tillämpas i verksamheten. Riskanalyser sker enligt en årlig cykel, först vid rektors ledningsråd och därefter följer vetenskapsområdena, universitetsförvaltningen samt universitetsbiblioteket.

Rektor fastställer en slutrapport med en övergripande beskrivning av årets arbete med intern styrning och kontroll samt aktuella riskanalyser. Slutrapporten utgör underlag för konsistoriets i samband med fastställandet av årsredovisningen.

I rektors delegation till vicerektorer, dekan som är ordförande i fakultetsnämnd och prefekter anges att dessa ansvarar för god intern styrning och kontroll av verksamheten samt för att följa övrig lagstiftning inom området. Det innebär även ett ansvar för att processen för intern styrning och kontroll tillämpas inom respektive verksamhetsområde.

Uppsala universitet är en av de myndigheter som omfattas av förordningen om intern styrning och kontroll (2007:603), och bedriver därför ett systematiskt ISK-arbete. ISK-arbetet handlar framför allt om att säkerställa att universitetet fullgör sina mål och uppdrag, bedriver verksamheten effektivt, följer regler, föreskrifter och anvisningar samt har en god hushållning med tilldelade resurser. Riskanalysen är en central del inom detta arbete.

Riskanalys innebär att olika risker i verksamheten identifieras, värderas och prioriteras. I samband med riskanalysen diskuteras även behov av eventuella åtgärder och vilka som är huvudansvariga för åtgärderna.

Processen för intern styrning och kontroll ska även förebygga att verksamheten utsätts för korruption, otillbörlig påverkan, bedrägeri och andra oegentligheter.

Principiell bild över riskanalys: Riskanalys inom ramen för intern styrning och kontroll är en återkommande process, som innebär att risker i verksamheten identifieras, värderas och prioriteras samt vid behov åtgärdas.

Principiell bild över riskanalys: Riskanalys inom ramen för intern styrning och kontroll är en återkommande process, som innebär att risker i verksamheten identifieras, värderas och prioriteras samt vid behov åtgärdas.