Symposium som kursmoment – ny väg för att integrera forskning, praktik och debatt i undervisningen

Åhörare fotograferade bakifrån i föreläsningssal.

Ett halvdags­symposium om våld i nära relationer testades i november som obligatoriskt kursmoment. Symposiet samlade experter, forskare och praktiker och blev uppskattat av studenterna och paneldeltagarna. Foto: Mikael Wallerstedt, Uppsala universitet.

Hur kan aktuell forskning, praktik och samhällsdebatt mötas i undervisningen på ett tidseffektivt sätt? I slutet av november testades en ny modell när ett halvdags­symposium om våld i nära relationer genomfördes som ett obligatoriskt kursmoment. Med nationella experter, forskare och praktiker i samma rum blev resultatet en uppskattad pilot.

Symposiet var ett obligatoriskt kursmoment för studenter på termin 3 och 7 i socionomprogrammet. Det gavs på plats i Uppsala och via länk för studenter på campus Gotland.

Symposiet var en pilot för att prova ett nytt sätt att föra in aktuell debatt och forskning i ett komprimerat format i undervisningen. Det bestod av tre paneler, där varje panel innehöll forskare, experter och yrkesverksamma inom området. Alla deltog i samma rum och samtalade om våld i nära relationer utifrån sina olika perspektiv.

Målet var att ge studenterna aktuell kunskap i ett koncentrerat format. Deltagarna fick höra både forskning och konkreta erfarenheter från yrkeslivet.

Symposiet planerades och genomfördes av nätverket Tvärvetenskapens broar – ett nätverk om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer tillsammans med Institutionen för socialt arbete. Nätverket är finansierat av Centre for Integrated Research on Culture and Society (Circus) och leds av Cecilia Strand, lektor vid Institutionen för informatik och media, och Susanne Mattsson, forskare och adjunkt vid Institutionen för kvinnors och barns hälsa.

Positivt mottagande av studenter och experter

Symposiet uppskattades av både studenter och paneldeltagare.

– Studenterna uppskattade symposiet. Det var en framgångsrik form där både kliniker och forskare kunde berätta, analysera utmaningar och bekräfta varandra. Tidseffektivt och lärorikt både för studenter och paneldeltagare, säger Susanne Mattsson, forskare och adjunkt vid Institutionen för kvinnors och barns hälsa.

Porträtt.

Cecilia Strand och Susanne Mattsson. Foto: Mikael Wallerstedt, Uppsala universitet.

– Ofta blir det uppdelat mellan praktiker, forskning och undervisning. Nu mötte studenterna alla perspektiv genom formatet med ett modererat samtal, vilket ger en helt annan dynamik. Det skapar även andra förutsättningar för att se hur forskning och praktik kan samtala och korsbefrukta varandra, säger Cecilia Strand, lektor vid Institutionen för informatik och media.

Flera av paneldeltagarna berättade efteråt att de vill använda samma modell på sina egna lärosäten. Symposiet ledde även till idéer om fler gemensamma projekt.

– Utfallet av denna pilot skulle kunna inspirera fler utbildningar som har lagkrav på att utbilda om våld i nära relationer, säger Cecilia Strand.

Ämnet obligatoriskt för många

Sedan 2018/2019 är kunskap om våld i nära relationer obligatorisk i åtta professionsutbildningar enligt Högskoleförordningen:

  • läkare
  • sjuksköterska
  • psykolog
  • socionom
  • jurist
  • fysioterapeut
  • tandläkare
  • tandhygienist.

Ämnet kräver förståelse för både juridiska, medicinska, sociala och psykologiska perspektiv.

– Våld i nära relationer är ofta dolt, komplext och kräver att professionella kan identifiera signaler, ställa rätt frågor och ge rätt stöd, säger Susanne Mattsson.

Arrangörerna hoppas kunna utveckla symposiet och bjuda in studenter från fler utbildningar. Då skulle studenter från olika yrkesområden få diskutera tillsammans och förstå varandras roller i arbetet mot våld.

– När fler professioner får obligatorisk kunskap blir det lättare att upptäcka våld tidigt, samverka och skapa tryggare kedjor av stöd för både vuxna och barn, säger Susanne Mattsson.

Bra metod men svårt att finansiera

Både Cecilia Strand och Susanne Mattson rekommenderar metoden för fler utbildningar. Men det är svårt att få pengar till den här typen av satsningar inom utbildningsbudgeten.

Symposiet kunde genomföras tack vare medel från Circus som tilldelats nätverket. Men den typen av stöd är tillfällig.

– Det finns möjligheter att söka medel för pedagogisk utveckling, men det finns oftast inga långsiktiga finansieringsmekanismer för institutionsöverskridande utbildningssamarbeten. Inom forskning finns det bättre förutsättningar att samarbeta över disciplingränserna, men inte inom utbildning. Ersättningen per student ska täcka allt, säger Cecilia Strand.

Att dela på kostnaden mellan olika institutioner tror inte arrangörerna är praktiskt genomförbart. Det blir för komplicerat rent administrativt.

De efterlyser därför att universitetet skapar bättre möjligheter för långsiktiga tvärvetenskapliga samarbeten inom undervisning.

Anders Berndt

Fakta

Nätverket "Tvärvetenskapens broar – ett nätverk om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer" har under 20242025 fått forskarnätverksstöd från Circus (Centre for Integrated Research on Culture and Society).

Syftet med nätverket är att vara en mötesplats för forskare som vill samarbeta över ämnesgränser i frågor som rör mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer.

Centre for Integrated Research on Culture and Society (Circus) är en universitetsgemensam plattform för tvär- och mångvetenskaplig forskning vid Uppsala universitet. Syftet är att stödja nya sätt att samarbeta inom universitetet.

Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) har regeringens uppdrag att höja kunskapen nationellt om mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer och ge stöd till våldsutsatta.

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

Uppsala universitet på facebook
Uppsala universitet på Instagram
Uppsala universitet på Youtube
Uppsala universitet på Linkedin