Utredning om akademiska karriärvägar

Utredaren Sven Stafström, professor emeritus på Linköpings universitet och ledamot i Uppsala universitets styrelse, Konsistoriet, har analyserat hur vårt universitets nuvarande system bidrar till målet att vara ett internationellt ledande forsknings- och utbildningsuniversitet och lämnar ett antal rekommendationer.

Vad föreslås i rapporten?
Rapporten avslutas med några rekommendationer. Bland annat föreslår utredaren att universitetet gör om befordran från lektor till professor från en rättighet till en möjlighet.

Lektorer vid Uppsala universitet har idag rättighet att söka befordran till professor och om de är professorskompetenta efter sakkunniggranskning ska de befordras.

I rapporten föreslås att universitetet lägger till en bedömning inom vilka områden det är strategiskt intressant att befordra till professor. Det skulle i så fall alltså bli möjligt att säga nej till befordran även om personen i fråga är professorskompetent.

Vad föreslås mer i rapporten?
En rekommendation är att antalet biträdande universitetslektorer (BUL) bör ökar, eftersom anställningsformen bedöms vara ett effektivt sätt att rekrytera och utveckla framtida forskningsledare. Dessutom föreslås skärpta krav för befordran från BUL till universitetslektor.

Utredaren vill också se en mer strategisk planering av rekryteringar och befordringar genom tydligare kompetensförsörjningsplaner på institutions- och fakultetsnivå. Planerna bör användas för att identifiera framtida behov av biträdande universitetslektorer, universitetslektorer och professorer, men också för att hantera frågor om pensionsavgångar, jämställdhet och karriärutveckling.

Utredaren föreslår också att universitetet överväger särskilda karriärspår för särskilt framgångsrika yngre forskare, med möjlighet till snabbare meritering mot professorsnivå. Universitetet bör också sträva efter att minska handläggningstiden för anställningsärenden och tydligare kommunicera strategin för kompetensförsörjning.

Föreslås ändringar i kraven för befordran?
Ja, utredningen lyfter fram att det vid bedömningen av befordran till professor bör - förutom vetenskaplig excellens - också ledarskap, forskningsmiljöutveckling, extern finansiering och förmåga att bidra till universitetets långsiktiga utveckling vara viktiga faktorer.

Utredningen föreslår vidare att bedömningen av befordran från BUL till universitetslektor i högre grad ska fokusera på forskningskvalitet, självständighet, vetenskaplig progression och framtida forskningsplaner.

Varför har utredningen genomförts?
Universitetets styrelse, Konsistoriet, har i verksamhetsplanen gett rektor i uppdrag att ta fram en plan för hur universitetet ska kunna öka det vetenskapliga genomslaget. Det uppdraget har utmynnat i två utrednings- och åtgärdsspår: vetenskaplig publicering respektive strategisk kompetensförsörjning.

Rektor beslutade i april 2025 om en plan för arbetet och en del är att undersöka om den strategiska kompetensförsörjningen kan stärkas, du kan läsa mer om den planen via länkarna i faktarutan nedan.

Uppdraget har varit att undersöka hur universitetets akademiska karriärvägar bidrar till långsiktig kompetensförsörjning och vetenskaplig kvalitet. Särskilt fokus har lagts på karriärvägen från biträdande universitetslektor till universitetslektor och vidare till professor. Forskarna/lärarna är förstås helt centrala för ett universitet och därmed blir frågor om kompetensförsörjning och karriärvägar centrala i ambitionen att vara ett världsledande universitet inom forskning och utbildning.

Eller som utredaren formulerar det i slutordet av rapporten: "Kompetensförsörjning är kanske den viktigaste förutsättningen för ett fortsatt framgångsrikt universitet."

Är förslagen unika i universitetsvärlden?
Nej, flera lärosäten i Sverige har redan liknande strategier. Utredaren har tittat närmare på några olika lärosäten. Vid Lunds universitet och Chalmers är till exempel befordran till professor tydligare kopplad till verksamhetens behov än vid Uppsala universitet. Karolinska institutet saknar helt befordringsväg från lektor till professor, alla professurer tillsätts i konkurrens och en kompetensförsörjningsgrupp beslutar vilka tjänster som ska utlysas.

När det gäller biträdande universitetslektorer använder Lunds universitet, Karolinska institutet och Chalmers alla det som ett viktigt verktyg för att rekrytera unga forskare, även om modellerna skiljer sig åt.

Hur ser det ut internationellt?
Även internationellt finns tydliga karriärsystem konstateras i rapporten. Köpenhamns universitet och Groningens universitet har så kallade tenure track-program där framgångsrika forskare kan avancera från tidiga karriäranställningar till professor genom strukturerade meriteringsprogram med regelbundna uppföljningar.

Vad händer nu?
Rapporten är ett första steg i processen att undersöka om det finns åtgärder att genomföra för att stärka universitetets kompetensförsörjning av forskare och lärare. Inga beslut är tagna. I rapporten finns rekommendationer men det är just rekommendationer. Nu ska rapporten och förslagen diskuteras på universitetet.

Rapporten skickas på internremiss efter sommaren 2026. Den överlämnades till rektor redan i mars men eftersom det under våren är en del andra större internremisser är det bättre att vänta med att skicka den här rapporten på internremiss.

Anders Berndt