Ola Spjuth får Hjärnäpplet för robotiserat läkemedelslabb

Ola Spjuth är professor i farmaceutisk bioinformatik och har länge arbetat med stora datamängder och beräkningar. Han är civilingenjör i grunden – med inriktning på molekylär bioinformatik. Forskarbanan började med maskininlärning i samarbete med Astra Zeneca och andra samarbetspartners, men han insåg snart att han behövde samla egna data.

– Då fick jag möjligheten att bygga upp ett eget labb här på institutionen. Det började egentligen med ett litet automatiserat mikroskop. Eftersom jag har ingenjörsbakgrund började jag titta på hur vi kunde robotisera experimenten, berättar Ola Spjuth.

Automatiserat mikroskop

Sagt och gjort. Forskargruppen började jobba med celler som de utsatte för olika läkemedel och fotograferade. I början enligt protokollet ”cell painting” som tagits fram av forskare vid Broad Institute i Boston. I korthet innebär det att man färgar in olika delar av cellerna. När man behandlar dem med läkemedel förändras cellerna och man ser i detalj hur cellernas organeller påverkas. Med automatisering kunde experimenten göras i stor skala.

– Vi gör 384 experiment samtidigt i varje försök, och vi har en kapacitet i labbet att göra upp till 20 000 experiment i veckan.

Parallellt med att labbet byggdes upp tog utvecklingen inom AI och djupinlärning fart, och tack vare det kunde forskargruppen vässa tekniken ytterligare. Ola Spjuth började samarbeta med Jordi Carreras Puigvert, en forskare från Karolinska Institutet som numera arbetar i samma forskargrupp.

– Jag kom från maskininlärning och storskaliga data medan Jordi kom från läkemedelsutveckling, mikroskopi och labb så vi har byggt det här tillsammans.

Belönas med Hjärnäpplet

Resultatet blev så bra att det också gett upphov till ett företag: Phenaros Pharmaceuticals, som huserar i Uppsala Science Park. Och nu belönas alltså Ola Spjuth med Hjärnäpplet för sina innovationer.

” Genom att skapa AI-drivna lösningar och nyskapande företag visar han hur forskningsbaserad teknikutveckling kan leda till tillväxt och samhällsnytta”, står det i motiveringen.

– För mig har en stor del av framgången varit att bygga team. Jag behöver ingenjörer som bygger robotiserade labb men också biologer och kemister som gör experiment och driver frågeställningar. Jag behöver både expertis inom läkemedelsutveckling och inom mjukvaruutveckling för vi har byggt styrningen av robotar och analysverktyg själva.

Idag jobbar cirka 18 personer i forskargruppen. Två av dem har just tagit klivet över till företaget och samtidigt håller Ola Spjuth på att rekrytera fyra nya doktorander till ett nytt stort forskningsprojekt som ska vidareutveckla tekniken.

Potential för kommersialisering

Resan från forskning till företag tog några år, konstaterar Ola Spjuth.

– Labbet började byggas kring 2017–2018. År 2020 övertalade jag Jordi att flytta till min forskargrupp och redan då började vi diskutera om det fanns en potential för att kommersialisera det här. År 2021 på hösten registrerade vi bolaget, men det var först 2023 som det tog fart på riktigt.

Vad är er affärsidé?

– Vi har byggt upp ett helt robotiserat labb som gör väldigt många experiment. Från början trodde jag att det skulle vara den här storskaligheten som var det viktiga. Men jag har lärt mig under den här tiden att den absolut viktigaste effekten som vi får av det här är att vi får data som är reproducerbar och av väldigt hög kvalitet. Robotar är jättebra på att göra exakt samma sak gång på gång.

Testar säkerheten

De började med läkemedelsscreening, men fokuserar just nu helt på säkerhetsbedömning av läkemedel. Företaget gör storskaliga experiment där olika typer av celler utsätts för läkemedel och samlar på sig data som AI-modeller tränas på.

Framför allt undersöker de hur nya läkemedel påverkar levern, vilket är viktigt eftersom nästan alla läkemedel passerar levern först innan de sprids i kroppen.

– Kunderna kan skicka substanser till oss som vi utför experiment med i vårt robotiserade lab, och sedan använder vi våra AI-modeller för att kunna ge dem beslutsstöd. Med våra storskaliga experiment får man mycket detaljerad information, vilket möjliggör att man kan fatta bättre beslut. Det är vår innovation, säger Ola Spjuth.

Industriellt labb

Företagets laboratorium i Science Park är byggt för industriell produktion och har tio gånger så hög kapacitet som forskningslabbet på BMC. I förra veckan annonserade företaget att de har köpt ett biotech-företag i Cambridge och byter namn till Pixl Bio.

– Nu har vi tio anställda i Uppsala och åtta anställda i Cambridge. Vårt nya dotterbolag har exklusiva rättigheter att producera relevanta levercellinjer, som vi nu ska kombinera med vår teknik för storskaliga experiment och AI-modellering. Vi har också ett ISO-certifierat labb med hög kapacitet att producera även andra avancerade cellmodeller så det här är jätteacceleration för oss, säger Ola Spjuth.

Annica Hulth