”Vi måste AI-säkra våra utbildningar”

I december 2025 hölls ett välbesökt seminarium om AI och examinationer, med 196 anmälda. Det här är bara början på en kommande utbildningssatsning vid Uppsala universitet. En arbetsgrupp ledd av prorektor Coco Norén har gjort en omvärldsspaning samt intervjuat både lärare, studenter och medarbetar på universitetsförvaltningen. Resultatet visar att det finns en stor variation men även brist på kunskap inom AI-området.

– Generativ AI är här för att stanna. Det tror jag alla är medvetna om och då måste vi också se över och kvalitetssäkra våra examinationer och vi måste säkerställa utbildningarnas relevans, säger Jörgen Bengtsson.

Många starka åsikter

Han konstaterar att AI är en känsloladdad fråga, där många har starka åsikter. Samtidigt berör det alla medarbetare och studenter vid universitetet, så det gäller att hänga med i utvecklingen.

– Vi har en skyldighet att förbereda studenterna för sina kommande yrkesliv. Många kommer att använda AI i sin vardag och behöver få upp känslan för vad tekniken kan innebära som en hjälp men också när man ska undvika AI – detta behöver tränas redan under utbildningen.

I intervjuerna uttryckte lärarna en stor oro för det här med examinationer: Hur ska man kvalitetssäkra? Hur ska man veta vem som skriver?

– Framför allt vid hemtentor och större inlämningsuppgifter har generativ AI gjort dess frågor mer komplexa, vilket har försvårat lärarnas möjligheter att utforma och bedöma examinationer på ett tillförlitligt sätt, säger Jörgen Bengtsson.

Öka AI-kompetensen

Därför planeras alltså utbildningsinsatser med start under våren för att öka AI-kompetensen både för lärare och för studenter.

– Det framgår ju också av AI-förordningen: Om universitetet tillhandahåller AI-system så måste man också säkra att alla kan använda det på ett ansvarsfullt sätt.

Tanken är att erbjuda en grundföreläsning och sedan en lite fördjupad föreläsning utifrån den utbildningskontext man verkar i.

Vad finns det för utmaningar?

– Det finns en tidsbrist, många har ju väldigt mycket att göra och då kanske man inte lägger den tiden på att lära sig mer om systemet. Så tidsbrist är en hämmande faktor för att öka kunskapen.

AI-användningen varierar

Att lärarna har olika kunskaper och attityder till AI bidrar till att AI-användningen varierar mellan olika utbildningar eller kurser. Om läraren är positivt inställd eller lite avvaktande påverkar direkt på hur studenterna använder tekniken.

En annan utmaning är att sätta upp ett regelverk för studenterna.

– Det räcker inte att bara sätta upp någon sorts trafikljus – grönt, gult eller rött – för då kan studenterna runda det där. Jag tror att vi måste tänka igenom våra utbildningar och kanske bygga om examinationerna från grunden.

Att öka studenternas kunskap är ett sätt att få dem att använda generativ AI på ett lämpligt och ansvarsfullt sätt. Men sedan behöver utbildningarna även se över innehåll och upplägg av sina kurser så att de blir relevanta och förbereder studenterna för sina kommande yrkesutövningar.

– Man kan ge autentiska uppgifter som kanske speglar yrkeslivet eller kommande yrkesutövning. Då blir det mer relevant för studenterna att faktiskt genomföra uppgiften själv.

Rimliga tidsramar

Det handlar också om att ge studenterna rimliga tidsramar. Får de i uppgift att lämna in en femsidig uppgift i övermorgon, har de kanske inte fått en ärlig chans att jobba själva med materialet.

– Lärarna kan också säga att studenterna får använda AI, men att det ska vara transparent och att de själva måste ha kunskaperna och sedan kommer att mätas på kunskaperna. Att använda AI som ett lager ovanpå kan ju faktiskt accelerera eller öka kunskapen om man använder det på ett ansvarsfullt sätt, säger Jörgen Bengtsson.

Annica Hulth