Stilguide på svenska

Innehåll på sidan

• Engelska/svenska ord
• Förkortningar
• Genusmedvetet språk
• Klockslag
• Knepiga ord
• Krångligt språk
• Liten/stor begynnelsebokstav
• Passiv form
• Prepositioner
• Sa, ska och sedan
• Sammansättningar med och utan s
• Siffror eller bokstäver
• Skiljetecken
• Särskrivningar
• Titlar och namn

Engelska/svenska ord

I första hand använder du ett svenskt ord istället för ett engelskt ord. Skriv till exempel:

• ”e-post” eller ”mejl” istället för ”mail”
• ”popup-fönster” istället för ”pop-up window”
• ”webb” och ”webbsajt/webbplats” istället för ”web” och ”website”.

Förkortningar

Generellt bör du undvika förkortningar i löpande text men ibland är det svårt, till exempel av utrymmesskäl. Då kan du sätta punkter för att signalera att det är fråga om en förkortning och inte ett helt ord.

Förkortningar kan antingen skrivas med punkter eller utan punkter (med mellanrum). I många fall är båda sätten korrekta, men med punkter blir det tydligare. Det viktiga är att vara konsekvent i samma text. Exempel: Om du förkortar "till exempel" ska förkortningen skrivas ”t.ex.” eller ”t ex”.

Exempel på vanliga förkortningar:

• etc. – etc
• bl.a. – bl a
• fr.o.m. – fr o m
• t.ex. – t ex
• t.o.m. – t o m
• dvs. – d v s
• osv. – osv
  

Om du använder en förkortning som inte är allmänt känd bör du förklara förkortningen första gången den används i texten. Exempel: "Rapporten finansieras av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Sedan årsskiftet har MSB granskat...o.s.v."

Många namn är förkortningar. Om förkortningen/namnet har fler än två bokstäver och går att läsa ut ska du använda stor begynnelsebokstav och därefter gemener (liten bokstav). Skriv till exempel: ”Vinnova”, ”Codex” och ”Ikea”. Förkortningar/namn med som inte går att läsa ut, skriver du med versaler, till exempel ”ABB” och ”KTH”.

Vanliga förkortningar som är initialförkortningar men inte egennamn, skriver du med gemener (små bokstäver). Exempel: ”tv”, ”wc”, ”dna” och ”it”.

Undvik förkortningar i rubriken.

Genusmedvetet språk

Använd ett genusmedvetet språk. Hellre ”lärare”, ”skådespelare” och ”riksdagsledamot” än ”lärarinna”, ”skådespelerska” och ”riksdagskvinna”.

”Hen” är ett könsneutralt pronomen som du kan använda på framför allt två sätt. Dels som ett alternativ till ”han eller hon” när könstillhörigheten är okänd, oväsentlig eller ska osynliggöras. Dels för att omtala personer som inte identifierar sig som han eller hon. Använd ordet ”hen” även i objektsform: ”Jag såg hen”. I genetiv skriver du ”hens”. (”Det är hens glass”).

"Man-ord" bör undvikas. ”Forskare”, ”idrottare”, ”ombud” och ”polis” är bättre än ”vetenskapsman”, ”idrottsman”, ”ombudsman” och ”polisman”.

Klockslag

Skriv ”klockan” istället för ”kl.” i löpande text. Skriv ”klockan 10” istället för ”klockan 10.00” utom i specialfall eller i annonstext. Inom universitetsvärlden är det ibland viktigt att sätta ut exakt tidpunkt (”10.00”) för att markera att det inte är akademisk kvart som gäller. Använd hellre skiljetecknet punkt (”10.00”) än kolon (”10:00”).

Knepiga ord

Centrum

”Centrum” och ”center” används med ungefär samma betydelse. ”Centrum” är den bredare och mer användbara ordformen, men även ”center” är vanligt för serviceinrättningar och institut.

”Centrum” böjs: ett centrum, centrumet, flera centrum, centrumen.
”Center” böjs: ett center, centret, flera center/centrer, centerna/centren.

Använd inte ordet ”centra” i singular (”ett centra”). Det är i själva verket latinets pluralform (flertal) av ”centrum” men ska heller inte användas i plural (”flera centra”).

De och dem

Använd hellre ”de/dem” än ”dom”.

”De” används som subjekt eller som bestämd artikel i plural. (”De skjutsade henne hela vägen hem”. ”De snälla lärarna skjutsade henne hela vägen hem”.) ”Dem” används som objekt eller efter preposition. (”Hon skjutsade dem hela vägen hem”, ”En av dem skjutsade mig hela vägen hem.”

När det är svårt att välja är det större chans att det blir rätt om du väljer ”de” eftersom det är vanligare än ”dem”. Det kan också vara till hjälp att byta ut ”de/dem” mot ”vi/oss” eller på engelska: ”they/them”.

Kickoff

”Kickoff” skriver du ihop när det är ett substantiv (”en kickoff”). ”Kick off” däremot är ett verb (något man gör).

Museum

”Museum” böjer du så här: ”Ett museum, flera museer”. Ord som inte har accent i singular (ental) ska inte heller ha det i plural (flertal).

Var och vart

”Var” frågar efter befintlighet, ”vart” efter riktning. Till exempel:

• Var? Hemma. (”Jag är hemma”.)
• Vart? Hem. (”Jag ska åka hem”.)
• Var? Där/här. (”Där är en fågel”.)
• Vart? Dit/hit. (”Dit flyger fågeln”.)

Krångligt språk

Undvik långa, krångliga ord om möjligt. Kolla synonymordlistan när du vill ”översätta” ett krångligt ord. Eller skriv om hela meningen och förklara begreppet.

Undvik långa meningar med flera bisatser. Dela hellre upp i fler och kortare meningar. Faktaspäckade partier i texten kan lyftas ut och läggas i en faktaruta istället.

Skriv t.ex. hellre:

• ”införa” i stället för ”implementera”
• ”skicka" i stället för "avsända”
• ”ta reda på” eller ”kartlägga” i stället för ”inventera”
• ”orsakar” i stället för ”föranleder”
• ”ska” i stället för ”skall”.

Undvik långa och stela prepositioner som t.ex. "vad avser", "angående" och "beträffande".

Liten/stor begynnelsebokstav

Det är bra att använda liten begynnelsebokstav i löpande text för att inte stoppa upp läsningen, men egennamn ska skrivas med stor begynnelsebokstav.

Skriv alltid följande ord med liten begynnelsebokstav i löpande text: begrepp som ”universitetshuset”, ”universitetsbiblioteket”, ”domkyrkan” och ”slottet”. Internt används begreppen ”teknat”, ”medfarm” och ”humsam”. När det är funktionen snarare än organisationsnamnet som åsyftas används liten bokstav: ”polisen, riksdagen, regeringen”. Vissa myndigheter kan ha kortformer med liten bokstav: ”hovrätten, institutet och länsstyrelsen”.

Skriv institutionsnamn, enhetsnamn och avdelningsnamn med stor begynnelsebokstav, för att det ska bli tydligt att det är ett namn på en enhet. Exempel: ”Institutionen för geovetenskaper, Nationalekonomiska institutionen, Ekonomiavdelningen.” Även namn på centrumbildningar och campus skriver du med stor bokstav, exempel: ”Campus Gotland”, ”Campus Engelska parken” och ”Evolutionsbiologiskt centrum”.

Namn på organisationer skriver du enligt organisationens egen praxis om den är känd, till exempel ”Karolinska Institutet” och ”Kungliga Tekniska Högskolan”. Skriv annars första ordet med stor begynnelsebokstav och resten med gemener (små bokstäver). Skriv ”Uppsala universitet” och inte ”Uppsala Universitet)”.

Namn på organisationer som är initialförkortningar med fler än två bokstäver och som går att läsa ut, skriver du med stor begynnelsebokstav och därefter gemener. Exempel: skriv ”Vinnova” och inte ”VINNOVA”. Skriv kortare förkortningar och förkortningar som inte kan läsas ut med versaler (stora bokstäver), till exempel ”MP” (Miljöpartiet) och ”EU” (Europeiska Unionen).

Passiv form

Undvik passiv form. Skriv "Rektor föreslår att en ny enhet inrättas..." istället för "En ny enhet föreslås inrättas".

Prepositioner

Förenkla. Skriv "om" istället för ”beträffande/gällande/angående” och ”för”, istället för ”rörande”, som till exempel "Ett tillståndsbevis för rätten att ha..."

Sa, ska och sedan

Skriv ”sa” istället för ”sade”, eftersom det är en mer modern form.

Skriv ”ska” istället för ”skall”, för ett enklare och mer modernt språkbruk. Även i lagar och förordningar används ”ska” sedan 2007.

Undvik ”kommer att” som är ett vagt och byråkratiskt uttryck. I många fall fungerar det med ”ska”.

Skriv ”sedan” istället för ”sen”, eftersom "sen" kan ha flera betydelser.

Sammansättningar med och utan s

Sammansättningar av ord fogas ihop med eller utan –s. S:et kallas fogebokstav.
Exempel utan –s: arvskifte, årtionde, medlemskap, morgontidning.

Är du osäker om det ska vara ett –s eller inte, kontrollera i Svenska Akademiens Ordlista.

Om det finns alternativa former bör du använda den som har fogebokstav, eftersom det är lättare att läsa ut. Exempel: tidsplan, rättssäkerhet.

Siffror eller bokstäver

Tal upp till tolv skrivs med bokstäver, högre tal skrivs med siffror. Undantaget är när du vill vara konsekvent och inte blanda siffror och bokstäver i samma mening. Skriv då till exempel "2 studenter av 23 misslyckades på tentan".

Skriv ”mellan 100 och 200 personer”, hellre än ”100–200 personer” (som är lässtoppande).

Skiljetecken

Var sparsam med skiljetecken som kommatecken (,), parentes (()), kolon (:), semikolon (;) och tankstreck (–). Sätt endast komma och andra skiljetecken där de behövs för att tydliggöra textinnehållet. Använd inte kommatecken före ”och”.

Skriv citat med tankstreck och mellanslag: ”– Javisst, sade han.” Använd alltså inte bindestreck i citat (”-”) utan den längre varianten tankstreck.

Särskrivningar

Skriv ”idag” och ”imorgon”. Dessa ord kan lika gärna särskrivas, men var konsekvent och skriv ihop orden. Det har dessutom fördelen att orden alltid hamnar på samma rad. Undvik särskrivningar. Är du osäker så slå upp ordet.

Titlar och namn

Skriv alltid ut titlar i löpande text: professor i sociologi istället för sociologiprofessorn, professor i nationalekonomi hellre än ekonomiprofessorn.

Kolla titlar och även namn en extra gång i adressboken på webben, för det är viktigt att titel är korrekt och namn är rättstavade.

Skriv dekan istället för det mer ålderdomliga dekanus och universitetslektor istället för universitetslärare. Vicerektor och prorektor skrivs som ett ord.

När du nämner någon vid namn, använd både förnamn och efternamn.