Vårval i kollegierna för nya områdes- och fakultetsnämnder

Alla som ingår i kollegierna har rösträtt, men det är långt ifrån alla som utnyttjar den rätten – eller ens deltar i processen. Varje vetenskapsområde ska välja en elektorsförsamling. Den församlingen har sedan i uppdrag att förbereda och ta fram förslag till ordförande, alltså vicerektor, och vice ordförande, alltså ställföreträdande vicerektor. Vidare ska den förrätta val även av de övriga ledamöterna i områdesnämnden för den kommande mandatperioden. Studenter kan utse tre representanter samt suppleanter till varje vetenskapsområdes elektorsförsamling, men de har endast närvaro- och yttranderätt vid beredning av förslag till vicerektor och ställföreträdande vicerektor.

Val i vår för tre år

Valen sker under mars och april våren 2026. Mandatperioden är tre år för både områdesnämnder och fakultetsnämnder.

Elektorsförsamlingarna utses för tre år från och med den 15 september året innan ny mandatperiod för områdesnämnd inleds.

Senast den 30 april det sista året av områdesnämndens mandatperiod ska förslag till ordförande, tillika vicerektor, och vice ordförande, tillika ställföreträdande vicerektor, lämnas till rektor. Rektor ska ha möjlighet att träffa de föreslagna innan beslutet fattas.

Senast den 30 april det sista året av fakultetsnämndens mandatperiod ska förslag till ordförande, tillika dekan, och vice ordförande, tillika prodekan, lämnas till fakultetsnämnden.

I områdesnämnden har de flesta personer vetenskaplig kompetens. Hit kan även personer väljas som inte tillhör någon fakultet vid ett vetenskapsområde.

Ingen enkel process

Det låter komplicerat. Kan det vara ett skäl till att det inte alltid är så högt deltagande i processen att välja nya områdes- och fakultetsnämnder, Shirin Ahlbäck Öberg, professor vid Statsvetenskapliga institutionen?

– Ja säkert, men också det att området kan kännas så långt bort från verksamheten, dekaner vid mitt område sitter ex officio. Så nej, jag är inte förvånad.

Valprocessen i sig är inte enkel. Eller egentligen är det två helt olika valprocesser, vilket märks tydligast på HumSam-området.

– Till HumSams fakultetsnämnd är det direktval, säger Shirin Ahlbäck Öberg. Vi som ingår i kollegiet i fakulteten röstar direkt. Dekanerna blir sedan automatiskt en del av vår områdesnämnd. Fakultetsnämnderna är mer verksamhetsnära och där skulle jag vilja se ett större engagemang. HumSam har kollegialdemokrati till fakultetsnivå och elektorsdemokrati till områdesnivån.

Men trots att medarbetarna har både rättigheter och skyldigheter är alltså valdeltagandet lågt. Organisationen kring valet är svår.

– Det som är extra komplicerat är att det finns två nivåer och att processen är olika upplagd mellan de olika verksamhetsområdena, förtydligar Shirin Ahlbäck Öberg. Hos HumSam består områdesnämnden av dekaner som ingår per automatik. Så är det inte vid de andra områdena.

Olika valprocesser

Dessutom ser valprocessen helt olika ut mellan områdena. Val till områdesnivå genomförs via indirekta val, det vill säga via elektorer vid alla områden. Inom MedFarm är det elektorsdemokrati hela vägen upp och ingen separat fakultetsnivå. För TekNats del är vetenskapsområde och fakultet samma sak. Därför har TekNat enbart en elektorsförsamling. HumSam, däremot, har ett röstningsförfarande till fakultetsnivån som snarare kan beskrivas som kollegiala direktval, det vill säga man röstar direkt via fakultetskollegier, inte via elektorer.

– För HumSams del har kanske direktvalen större attraktionskraft än valet till elektorsförsamlingen för att den känns längre bort, tror Shirin Ahlbäck Öberg. Vi väljer dem som sitter i elektorsförsamlingen och det är de som ska ta hand om valen. Men jag tror inte att det indirekta valsystemet direkt uppmuntrar till engagemang.

Viktigt val

En liten ökning av valdeltagandet syns dock. Tidigare när man var tvungen att rösta genom att infinna sig personligen var valdeltagandet riktigt lågt. Nu finns nya sätt att rösta.

– Med poströstning och senare även digital röstning, som infördes inom min fakultet under pandemin, har fler röstat, säger Shirin Ahlbäck Öberg.

Men varför är det här så viktigt?
– Att vi själva väljer våra företrädare är en viktig princip, säger Shirin Ahlbäck Öberg. Det bygger på idén om styrning underifrån snarare än att en överordnad pekar ut eller väljer vilka som ska företräda oss eller det vetenskapliga omdömet.

Ulrika Hurtig