Pedagogisk pristagare 2026 – eldsjäl som har utvecklat nya examinationsformer

Porträtt Sarah Lynne Bowman

Sarah Lynne Bowman tilldelas 2026 års fria pedagogiska pris på temat ”Examination som främjar studenters lärande”. Foto: Daniel Olsson, Uppsala universitet.

Hallå där, universitetslektor Sarah Lynne Bowman vid Institutionen för speldesign, och grattis till 2026 års fria pedagogiska pris på temat ”Examination som främjar studenters lärande”.

I maj 2026 fick du veta att du hade tilldelats det fria pedagogiska priset.

Hade du någon aning om att du skulle få det här priset?
– Jag visste ingenting. Det blev en stor överraskning. Jag känner mig väldigt hedrad.

Varje år delas fem pedagogiska priser om 20 000 kronor vardera ut. Studenter och lärare får nominera lärare inom någon eller några särskilda nomineringskategorier. Lärarna ska ha gjort framstående pedagogiska insatser som gynnar studenternas lärande.

Vet du vem eller vilka som nominerade dig?
– Vad jag förstår var det en gemensam insats av några av mina onlinestudenter. Eftersom programmet kan vara ganska krävande tidsmässigt blev jag väldigt rörd.

Uppgifter och samspel måste vara meningsfulla

Du fick priset för att du har utvecklat nya examinationsformer med kontinuerlig återkoppling som en viktig del av studenternas lärprocess och att du är en pedagogisk eldsjäl.

Vad gör du för speciellt när det gäller pedagogik, har du några knep?
– Jag har undervisat i asynkrona digitalkurser sedan 2009. Det är kurser där lärare och studenter inte behöver vara online samtidigt. Det krävs ordentliga strukturer och strategier för kursupplägg som inte behövs riktigt på samma sätt när man undervisar i fysiska kurser. Till exempel måste information finnas på bestämda platser och vara konsekvent genom hela kursen. Jag lägger mycket tid på att försöka förutse vilka delar av kursen som kan vara förvirrande eller otydliga så att jag kan göra dem så tydliga som möjligt. Jag försöker också svara så snabbt som möjligt på e-postmeddelanden, eftersom vi inte träffas i ett klassrum eller via videomöten online. Jag mejlar studenterna en gång i veckan med påminnelser om deras uppgifter.

Det viktigaste är att jag försöker göra uppgifterna och samspelet så meningsfulla som möjligt, med många möjligheter till kreativ brainstorming, speltestning, reflektion och återkoppling mellan deltagarna. Studenterna skriver mycket i kursen, vilket kan kännas repetitivt, så det är viktigt att ge tydliga instruktioner för hur de kan samspela med varandra på ett meningsfullt sätt.

Studenterna har träffar i sina mindre grupper minst två gånger under de flesta kurser för att speltesta sina spel. Detta kan stärka samhörigheten mellan kurskamraterna. Men målet är att de också ska ha meningsfulla samtal i skriftlig form i den asynkrona lärmiljön.

En metod jag använder är "Ask a Question, Answer a Question" ("Ställ en fråga, besvara en fråga"), där studenterna ska ställa en fråga till sina kurskamrater som är kopplad till innehållet i deras inlägg och besvara de frågor de själva får. Helst ska de också ställa en ny fråga tillbaka. Denna metod kan hjälpa till att hålla samtalet igång.

Slutligen försöker jag, när det är möjligt, att stegvis bygga upp kunskap så mycket som det går. Jag introducerar först begrepp eller idéarbete (brainstorming) och bygger sedan vidare på detta i senare uppgifter, så att studenterna bit för bit skapar en grund för sitt kreativa och akademiska arbete.

Denna del är särskilt viktig eftersom det är i sammanhanget livslångt lärande som mina studenter tar dessa kurser och de kan ha varit borta från studier under en längre tid medan de arbetat inom olika yrken. Därför kan de känna sig osäkra på sina förmågor i en akademisk miljö.

Genom att dela upp uppgifter i mindre delar och visa hur dessa delar hänger ihop och leder från mindre uppgifter till större projekt hoppas jag att den akademiska processen ska kännas mindre överväldigande för dem.

Vad tycker du är viktigast som lärare i undervisningen gentemot studenter?
– Jag tror att det inte bara handlar om en enda sak, utan snarare om en kombination av att aldrig sluta vara nyfiken, känna entusiasm över deras utvecklingsprocess, vara öppen för att lära mig av dem minst lika mycket som de lär sig av mig och att bry mig om deras bana i livet och framtid. Att vara lärare är för mig ett heligt ansvar, ett ansvar där jag ofta känner att jag inte räcker till. Men jag försöker hålla fast vid att ständigt utveckla mina förmågor.

Utbyter erfarenheter och delar övningar med kollegor

Bidrar du även till dina kollegors pedagogiska utveckling?
– Som lärare vid Institutionen för speldesign träffas vi regelbundet, utbyter erfarenheter, diskuterar utmaningar, tar del av studenternas återkoppling, reflekterar över våra arbetssätt och ger förslag på förbättringar. Våra administratörer stödjer också vårt arbete på ett fantastiskt sätt genom att hjälpa oss att förstå hur det är att vara student ur flera olika perspektiv. Jag känner mig lyckligt lottad som är omgiven av andra engagerade och passionerade pedagoger.

Jag delar också utbildningsrelaterade rollspelsövningar med kollegor, bland annat vid sommarskolorna Innovation Game och Circus. Dessutom erbjuder jag utbildningar i konflikthantering/konflikttransformation och Nonviolent Communication (NVC), även kallat Giraffspråket, icke-våldskommunikation, till exempel för personal och lärare inom Enlight-nätverket genom vårt Erasmus+-program ROCKET.

Jag föreläser regelbundet vid utbildningskonferenser, såsom Enlight Teaching & Learning, och är med och organiserar konferenser och seminarier om pedagogiska rollspel. Exempel på detta är Edu-Larp Conference som hölls förra året i Göteborg samt Transformative Play Initiative Seminar 2025, som medfinansierades av ROCKET-projektet som ett utåtriktat arrangemang. Seminariet fick även stöd från Uppsala Forum för Demokrati, Fred och Rättvisa samt Region Gotland.

Jag tycker att det är viktigt att fortsätta utveckla mina egna kompetenser och får mycket inspiration genom att lära mig om innovativa undervisningsmetoder från andra.

Har du några konkreta tips, råd och tankar kring pedagogik?
– Jag tror att nyckeln till akademin i allmänhet, oavsett om det handlar om undervisning eller forskning, är att utveckla sin nyfikenhet. Det finns alltid mer att lära sig, från våra studenter, från varandra, från nya studier eller från andra ämnesområden. Att hålla vår upptäckarglädje levande och att förbli ödmjuka inför allt vi fortfarande har kvar att lära är viktigt, för att parafrasera Sokrates.

Ibland är det mycket mindre viktigt för mig att berätta för studenterna vad jag vet och betydligt mer givande att hitta rätt frågor att ställa till dem för att hjälpa dem att själva upptäcka hur de ska gå vidare. På så sätt utvecklar de sin förmåga att självständigt söka kunskap och uppmuntras att lära av varandra, något som även jag själv har stor nytta av att få vara med om.

Vad ska du göra för prispengarna?
– Jag skulle förmodligen behöva lägga mindre tid på att arbeta med och i byråkratiska processer och mer tid på att utforska världen och följa min egen nyfikenhet, kanske genom att oftare delta i rollspel i andra länder.

Ulrika Hurtig

Fakta

  • Varje år delar Uppsala universitet ut pedagogiska priser för framstående insatser inom grundutbildningen enligt särskilda nomineringskategorier.
  • Studenter och lärare får nominera lärare som inom en eller flera kategorier har gjort framstående insatser som gynnar studenternas lärande. Det handlar om undervisningsinsatser, forskningsanknytning samt pedagogiskt ledarskap och samverkan. Totalt delas fem priser på 20 000 kronor vardera ut.
  • Fyra priser tilldelas lärare inom:
  1. teologi, humaniora och utbildningsvetenskap
  2. juridik och samhällsvetenskap
  3. medicin och farmaci
  4. matematik, naturvetenskap och teknik.
  • Det femte och fria pedagogiska priset ges för pedagogiska insatser inom ett för året särskilt prioriterat område. År 2026 var temat "Examination som främjar studenters lärande".
  • Pristagarna utsågs i maj 2026. Priset delas ut i oktober 2026.