Pedagogisk pristagare 2025 om att identifiera hinder för inlärning

En kollega till Maria Kjellsson hade dessutom precis mottagit det pedagogiska priset inom kategorin medicin och hälsa, så det dröjde en stund innan hon förstod att även hon hade fått pris.

– Jag blev totalt överraskad. Att få det fria pedagogiska priset, dessutom som första lärare från Farmaceutiska fakulteten, är något jag aldrig ens vågat drömma om. Prispengarna känns sekundära, det är en sån enorm ära att få priset, säger hon.

Maria Kjellsson undervisar på internationella program och träffar många studenter från hela världen. Många kommer från Kina och Indien, en del även från mindre vanliga länder som Uruguay eller Namibia.

– Jag drivs till stor del av nyfikenhet. Jag tror att mitt engagemang för att göra akademin mer tillgänglig började när jag förstod att en del viktig information endast fanns på svenska.

Identifiera hindren för inlärning

Maria Kjellsson började jobba för att se till att översättningar fanns tillgängliga för studenterna. Detta arbete väckte även andra tankar.

– Om information inte når fram på grund av att översättningar saknas eller är felaktiga, vad mer missar vi? Är kultur, och därmed lärande, ett hinder för informationsflöde?

På grundkursen i högskolepedagogik om könsmedveten pedagogik fördes diskussioner som gjorde att hon började fundera mycket på hur problematiken skulle se ut om kön byttes mot kultur. Hon deltog i en interkulturell workshop för lärare och studenter inom vetenskapsområdet för medicin och farmaci och förkovrade sig ytterligare i ämnet.

– Vilka oskrivna regler gäller inom svensk akademi som skiljer sig från andra länders akademier? Hur skiljer sig den svenska lärar-student-relationen från andra länders? För att identifiera skillnaderna måste man förstå sig själv och sin kultur.

Maria Kjellsson började förändra sina kurser för att tydliggöra vad som gäller i undervisningsmomenten.

– I introduktionsföreläsningen brukar jag göra en liten undersökning bland studenterna – vad är vårt ursprung i gruppen, både akademiskt och regionalt, vad talar vi för språk, och så vidare. Jag kan ofta konstatera att ingen, inte heller jag, har engelska som första språk. En bra första diskussion att ta med gruppen för hur det sätter hinder för lärandet.

Klimatet ett särskilt hinder

Förutom de kulturella och språkliga hindren för lärande, kan även det nordiska klimatet och vintermörkret innebära psykologiska utmaningar som inte går att förstå förrän man upplever det själv.

– Mental ohälsa är ju även det ett hinder för lärande. När jag först möter våra internationella studenter har det blivit november-december och jag upplever att klimatet kan göra studenter från andra kulturer mer sårbara för mental ohälsa. Mitt bästa tips just nu är nog att universitetets lärare bör utbilda sig i att identifiera psykisk ohälsa, till exempel genom att gå kursen Första hjälpen till psykisk hälsa. Om en student mår dåligt spelar det ingen roll hur bra man är som lärare. Hindret går inte att ta sig förbi pedagogiskt.

Facilitator för lärande

Expertis och att skapa en miljö där studenter känner sig motiverade att lära sig och känner trygghet ser Maria Kjellsson som sin viktigaste uppgift i undervisningen.

– Tydlighet om mina förväntningar på dem, speciellt i relation till deras egna förväntningar på mig och kursen, är viktigt för att skapa trygghet.

Motivation hoppas hon att de får genom hennes engagemang för ämnet och genom att hon använder konkreta exempel på hur ämneskunskaperna används i ett framtida yrkesutövande. Hon ser sig som facilitator för lärande.

– Det är inte jag som ska lära ut, utan studenterna som ska lära in. Om studenterna förstår förväntningarna blir studierna enklare och studenterna kan ta kontroll över sina studier på ett bättre sätt. Många studenter har inte tidigare blivit bedömda enligt betygskriterier i relation till kursmål. Då blir det ännu viktigare att kommunicera hur bedömningen görs.

Inspirerande kollegor

På frågan om Maria Kjellsson även bidrar till sina kollegors pedagogiska utveckling svarar hon att det egentligen är en fråga för hennes kollegor. Men hon berättar att hon dagligen omges av kollegor som är enormt duktiga, många av dem excellenta lärare och flera mottagare av det pedagogiska priset i medicin och hälsa.

– Den omgivningen inspirerar. Man kan inte annat än att växa som lärare i den miljön och den föder en naturlig bas för att dela pedagogiska erfarenheter och hjälpa varandra bli bättre. Farmaceutiska fakultetens gemensamma grundutbildningsdagar (”GU-dagarna”) varje termin är en naturlig mötesplats att bidra till varandras pedagogiska utveckling.

Johan Ahlenius